När en nära anhörig dör, uppstår starka och omtumlande känslor. De judiska regler som gäller för begravningen och för sorgeåret gör det lättare för oss att ta oss igenom den svåra sorgeprocessen, eftersom de är lika för alla, och välkända för de flesta judar.
Reglerna för sorgeåret gäller varje man som är Bar Mitsvah (13 år eller äldre) och varje kvinna som är Bat Mitsvah (12 år eller äldre) och gäller när ens mor, far, make, maka, son, dotter, syster eller bror har dött. De gäller dock inte när ett barn yngre än 30 dagar har avlidit.
Som tecken på sorg, görs en reva i ett klädesplagg som de sörjande bär på sig. Om den sörjande är barn till den avlidne, görs snittet på vänster sida, medan det görs på höger sida hos övriga sörjande. Om dödsfallet inträffar på en judisk helgdag, görs kriah efter helgen. Kriah görs inte när det är ett barn yngre än 30 dagar som avlidit.
Före begravningen kallas den sörjande för onén. Han eller hon är då befriad från många religiösa bud. Det är tradition att man vakar över den döde.
Chevrah Kadisha, det judiska begravningssällskapet, hämtar den avlidne och genomför en rituell tvagning av denne. Därefter kläs i den avlidne i en enkel vit klädnad. En man får sin tallit (bönesjal) om axlarna. Man har klippt loss en av tsitsit (tofsarna) från tallit, så att den ej längre är brukbar för religiösa ändamål. Kroppen läggs sedan i en enkel träkista, som är sammansatt med träpluggar i ställer för spikar eller skruvar. (Metall är en symbol för krig, och i döden skall alla ha fred.)
Begravningen skall ske så snart som möjligt, men ej på sabbaten eller helgdagarna. Till begravningen kommer inbjudna gäster och övriga som vill visa familjen eller den döde respekt inför den sista vilan. Begravningsceremonin utförs av kantorn eller rabbinen. Ibland förekommer det att någon spelar eller sjunger något musikstycke.
Man brukar inte ha blommor på judiska begravningar, men det förekommer. När kistan sänks i jorden går de sörjande fram till graven och lägger tre skopor sand eller jord på kistan tillsammans med eventuella blommor.
Det är mycket ovanligt att en jude kremeras. I de allra flesta fall väljer man jordbegravning.
Direkt efter jordfästningen börjar shiva-veckan (shiva betyder “sju”), vilken innebär den djupaste graden av sorg. Allt arbete är då förbjudet. De tre dagliga gudstjänsterna hålls i den avlidnes hem. Speglarna är täckta av lakan eller dukar. De sörjande sitter på golvet eller på låga pallar. De går i strumplästen som tecken på sorg.
Det är tradition att de besökande inte öppnar konversationen med de sörjande, som kanske vill vara ifred med sina tankar. Om den sörjande har behov av att tala, får hon eller han ta initiativet. Man har ett ljus brinnande hela dygnet. Under shabat hålls inte shiva, varför de sörjande kan deltaga i sabbatsgudstjänsterna.
På fredagsaftongudstjänsten väntar de sörjande i entrén till synagogan tills församlingen sjungit hymnen l’cha dodi. De hämtas därefter i dörren av kantorn och rabbinen, som tröstar dem med orden: Hamakóm j’nachém etchém b’toch sh’ar aveléj Tsion viJrushalájim – “Den Evige tröste eder bland alla dem som sörja över Sion och Jerusalem”.
En judisk helgdag avbryter shiva-veckan. Om någon dör på erev jom tov (dagen som leder fram till helgen), håller man ingen shiva-vecka alls. Om någon dör under pesach-eller suckot-festens mellandagar, påbörjas shiva-veckan efter helgen.
Man skall inte besöka graven förrän tidigast efter sh’loshim (de trettio första dagarna).
Under elva månaders tid efter dödsfallet säger de sörjande kaddish-bönen vid varje gudstjänst (under förutsättning att minst tio män som uppnått Bar Mitsvah-åldern är närvarande). Därefter läses kaddish på varje årsdag (räknat efter den judiska kalendern) efter dödsdagen (Jahrzeit).
Jahrzeit (årsdagen av dödsfallet, räknat efter den judiska kalendern). Dagen tar sin början kvällen före. Man tänder ett 24-timmarsljus eller en särskild lampa.
De sörjande läser på Jahrzeit-dagen Kaddish under de tre dagliga gudstjänsterna. Det krävs alltid minjan (tio judiska män) för att man skall kunna läsa kaddish.
Tel: 031-320 44 04
Välkommen till vår nyhetssida. Här hittar du lite av varje av vad som är på gång i Judiska Församlingen i Göteborg.
Alla de olika religiösa ritualerna i vardagslivet har sin grund i Tora och skall vara påminnelser för juden att leva ett moraliskt högtstående liv.
Ungdomsverksamheten i församlingen utgår till stor del från föreningar. Träffa nya och gamla judiska kamrater!
Synagogan är i bruk på shabbat med gudstjänst fredag kväll och lördag morgon samt på helgdagarna.
Mailbox 1815
411 41 Göteborg
Tel: 031-109400
Skicka E-mail
