Under många århundraden tilläts endast lutheraner att besöka och bosätta sig i Sverige. Denna lag upprepades gång på gång och visar på att det skedde många överträdelser mot detta förbud. De första judarna vi känner till namnet på var Samson Efraim och dennes son Efraim Samson, som 1702 besökte Stockholm och Göteborg i affärer. På efterfrågan av Ostindiska Kompaniet tilläts utlänningar och således även judar från 1733 och framåt att besöka Göteborg under pågående auktioner. Mellan åren 1729 och 1734 bodde en liten grupp judar om 8 personer i staden.
Allt detta förändrades 1775 när kung Gustav III tillät Aaron Isaac av Mecklenburg att bosätta sig i Stockholm. För att göra det möjligt att efterfölja de judiska religiösa föreskrifterna vid gudstjänst – vilket kräver 10 vuxna män – tilläts han även att ytterligare medföra några judiska familjer in i landet. Samma år förklarades Marstrand utanför Göteborg Porto Franco (frihamn) och alla utlänningar, även judar, tilläts bosätta sig på ön. Fem år senare kan man finna den första judiska familjen i Göteborg.
1782 tilläts judar officiellt att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping och några år senare även i Karlskrona, men det fanns fortfarande många restriktioner av vilka de flesta övergavs 56 år senare.
1873 erhöll judar fullständiga medborgerliga rättigheter. De första judiska grupperna immigrerade till Sverige huvudsakligen från Danmark och Tyskland och de blev strax viktiga industrimän, köpmän och bankirer. Deras ättlingar bidrog till stor del till Sveriges intellektuella liv i form av prominenta konstnärer, poeter, skribenter, politiker, historiker och beskyddare av konst.
Mot slutet av 1800-talet anlände många grupper från Östeuropa. Under 1930-talet hade små judiska grupper från Tyskland, Österrike och Tjeckien turen att tillåtas emigrera till Sverige. Under Andra Världskriget lyckades ungefär hälften av de norska judarna fly till Sverige och 1943 fann nästan alla danska judar skydd i detta neutrala land. Majoriteten av dessa skandinaviska judar återvände till sina respektive hemländer efter krigets slut.
1945, under krigets sista dagar och perioden som åtföljde denna togs tiotusentals överlevande från koncentrationslägren emot i Sverige och många av de räddade judarna stannade kvar för gott. 1956 kom judar från Ungern och 1969 välkomnades cirka 2000 judar från Polen.
Trots att många judar förlorades genom assimilation inom den judiska församlingen översteg de nya vågorna av nykomlingar till antalet alltid dem som gick förlorade.
Läs mer här: De svenska judarnas historia.pdf
Välkommen till vår nyhetssida. Här hittar du lite av varje av vad som är på gång i Judiska Församlingen i Göteborg.
Alla de olika religiösa ritualerna i vardagslivet har sin grund i Tora och skall vara påminnelser för juden att leva ett moraliskt högtstående liv.
Ungdomsverksamheten i församlingen utgår till stor del från föreningar. Träffa nya och gamla judiska kamrater!
Synagogan är i bruk på shabbat med gudstjänst fredag kväll och lördag morgon samt på helgdagarna.
Mailbox 1815
411 41 Göteborg
Tel: 031-109400
Skicka E-mail