Judar i vården


Din judiska patient

Gallery

 

Information till Dig som vårdar patienter med judisk tro

Att vara troende jude i vården brukar inte innebära några problem, men för Dig som vårdar patienter med judisk trosinriktning kan det vara tryggt att veta vad som gäller. Därför har vi här sammanställt de grundläggande etiska och medicinska regler som gäller inom judendomen.

Skyldighet att söka läkarhjälp

Enligt judisk uppfattning har människan fått kroppen till låns av Gud. Eftersom vi lånat den, är vi skyldiga att vårda den. Det innebär bland annat att vi är skyldiga att söka medicinsk hjälp när vi är sjuka. Den allmänna självbestämmandeprincipen som är rådande i västvärlden idag, gäller bara i begränsad utsträckning inom judendomen. En jude får inte säga: ”Jag vägrar behandling”. Familjen, rabbinen och de judiska vännerna, måste förmå patienten att acceptera behandling.

Om en patient är obotligt sjuk, slutet är nära och patienten kanske ligger medvetslös, eller han håller på att tyna bort i en svår hjärtsvikt, och ingen behandling hjälper, så är det enligt judisk lag tillåtet att avstå från att sätta in ytterligare behandling. Däremot kan man inte avbryta redan insatt behandling. Inte heller får man avstå från att ge vätska och näring till patienten.

Judar på sjukhus

Eftersom hälsan går före allt annat enligt judisk uppfattning, finns det inte så många restriktioner för en jude som ligger inne på sjukhus. Det finns därför inga hinder för en kvinnlig läkare att undersöka en manlig patient eller tvärt om.

Kosher

Många, men inte alla judar håller strikt på de judiska Kosher-lagarna (de religiösa dietföreskrifterna), och kan därför önska att få kosher mat på sjukhuset. Det bästa är att fråga patienten eller de anhöriga vad som gäller i det aktuella fallet. Om så skulle vara kan kosher mat ordnas genom kontakt med Judiska Församlingen.

Livets oändliga värde

Enligt judisk uppfattning har livet ett oändligt värde. Av den anledningen är en minuts liv lika värdefullt som ett helt liv. Man får därför inte göra någonting som förkortar en annan människas liv eller påskyndar döden. Till exempel är det förbjudet att vidröra en person som uppenbarligen är mitt uppe i dödsprocessen.

I förlängningen innebär det, att man ibland måste undanhålla från den sjuke sådana besked som kan störa patienten psykiskt till den grad, att döden påskyndas. Man skall därför aldrig säga till den allvarligt sjuka patienten att han snart skall dö. Även om allt pekar på det, uppkommer ofta överraskningar! Den patient vi trodde skulle dö inom en vecka, kanske lever i månader och kan, trots sin allvarliga sjukdom, ha många glädjestunder han eller hon aldrig skulle ha velat vara utan. Samtidigt har vi alla upplevt patienter vi trodde hade en mycket god prognos, men som dog inom loppet av några dagar.

Vid livets slut

På samma sätt som det är människans, och särskilt läkarens, plikt att upprätthålla och återställa liv, är det hennes skyldighet att inte förhindra naturens gång när livet faktiskt är slut. I praktiken innebär detta att vi är skyldiga att göra allt vi kan för att lindra och (om möjligt) bota, men när livet är slut, skall vi avstå från behandling. Det innebär att vi i slutskedet av patientens liv kan avstå exempelvis från att sätta in antibiotika, medan vi inte har tillåtelse att sätta ut antibiotika eller annan redan insatt behandling.

När man ger starka smärtstillande medel, måste man vara noggrann med att inte överdosera. Patienten skall hållas smärtfri, men man får aldrig med flit ge en hög dos av exempelvis morfin med baktanken att förkorta patientens liv. Ingen form av eutanasi är tillåten enligt judisk lag.

När patientens liv är slut, skall vi inte leka Gud och försöka på konstlat sätt upprätthålla ett liv som inte kan räddas. I den situationen skall individen få dö en värdig död, helst i närvaro av sin familj.

Transplantation

Eftersom liv och hälsa går före allt annat, får man åsidosätta förbudet mot att öppna en avlidens kropp om det gäller att genom transplantation rädda ett människoliv. Hjärndöd och inte hjärtdöd, är kriteriet på död inom judendomen. Därmed är det därför tillåtet även med hjärttransplantationer inom judendomen. Även blodtransfusioner är tillåtna enligt judisk lag.

Död och begravning

Vid dödsfall läser de anhöriga den judiska ”trosbekännelsen”. Om den dödes ögon inte redan är slutna, brukar äldste sonen eller någon annan familjemedlem sluta den dödes ögon. Man skall inte knäppa den dödes händer (eftersom det inte är judisk sed), utan hans eller hennes armar får ligga raka vid sidan av kroppen.

I varje judisk församling finns ett begravningssällskap Chevrah Kadisha – Det Heliga Sällskapet, som tar hand om den avlidne. Begravningssällskapet nås via Judiska Församlingen.
Begravningen skall ske så snart som möjligt efter dödsfallet, dvs helst inom ett par, tre dagar. De sörjande håller en sorgevecka, shiva – sju dagar och en sorgemånad, sh’loshim – 30 dagar.


Rabbin, M.D. Peter Borenstein

Judiska Församlingen i Göteborg
Östra Larmgatan 12
411 07 Göteborg
Tel: 031 10 94 00

NYHETER

Välkommen till vår nyhetssida. Här hittar du lite av varje av vad som är på gång i Judiska Församlingen i Göteborg.

SNABBNAVIGERING

FAMILJ

Alla de olika religiösa ritualerna i vardagslivet har sin grund i Tora och skall vara påminnelser för juden att leva ett moraliskt högtstående liv.

UNGDOM

Ungdomsverksamheten i församlingen utgår till stor del från föreningar. Träffa nya och gamla judiska kamrater!

SYNAGOGAN

Synagogan är i bruk på shabbat med gudstjänst fredag kväll och lördag morgon samt på helgdagarna.





KONTAKT

Kansli

Östra Larmgatan 12
S-411 07 Göteborg
Sweden


Tel: 031-109400
Skicka E-mail

Till Kontaktlistan >